I takt med ett ökat fokus på hållbarhet ökar träbyggandet och därigenom också intresset för det anrika Träpriset som instiftades redan 1967. Priset delas ut vart fjärde år och syftar till att uppmärksamma och premiera god arkitektur av trä och att spegla samt utveckla samtida arkitektur i Sverige.
Träpriset 2024 hade ett annat upplägg än tidigare. Hela juryarbetet, från interna diskussioner och platsbesök till det slutliga urvalet där 145 inskickade bidrag skulle resultera i 12 nominerade, kunde den här gången följas i ett tv-serieformat på Youtube.
Idén föddes när Svenskt Trä under pandemin var tvungna att ställa in den planerade Träprisgalan 2020. I stället tog man fram ett digitalt upplägg med en prisutdelning som sändes direkt på Youtube.
– Vi hade då över 1 000 tittare och initiativet blev så lyckat, att vi lite på skämt sa att nästa gång gör vi tv rakt av. När den tanken väl var född resulterade det i den största förnyelsen som någonsin gjorts av Träpriset. I stället för att informera om resultatet lät vi denna gång tittarna följa med i hela processen, vilket många tyckte var intressant, berättar Alexander Nyberg, arkitekt och ansvarig för Träpriset på Svenskt Trä.
Nytt tillskott i Träprisjuryn
Juryarbetet kring Träpriset bygger på en noggrann och välplanerad logistisk process. Den omfattar bland annat att resa runt i Sverige för att besöka ett urval av de inskickade projekten och nominera åtta till tolv av dessa. Träprisjuryn 2024 bestod av Rahel Belatchew, arkitekt, Mark Isitt, arkitekturkritiker, författare och journalist, Thomas Sandell, formgivare och arkitekt, och Camilla Schlyter, arkitekt. Nytt för i år var att juryn även hade hjälp av en rådgivande expert i form av Björn Johanson som arbetar som konstruktör på Bjerking och som är specialist på träkonstruktioner. Hans roll var att fungera som stöd till juryn med validering av de tävlande byggnadernas tekniska utförande.
– Arkitekten har förstås en stark och viktig roll i arbetet med att skapa nya projekt. Men konstruktörens betydelse har ökat och framför allt i samarbetet med arkitekten. I dag är vi i princip alltid med redan i ett tidigt skede och bistår som ett stöd till arkitekt och byggherre. I Sara kulturhus är det till exempel helt uppenbart att konstruktören har haft en avgörande roll, säger Björn Johanson.
Fler publika träbyggnader
Träpriset innebär en spännande resa genom svensk träarkitektur och design med många goda exempel på träets möjligheter som material. Juryns ordförande Rahel Belatchew menar att det ökade antalet publika byggnader bland de inskickade bidragen till Träpriset 2024 speglar hur branschen håller på att förändras.
– Tidigare dominerades Träpriset av småhus och det var svårt att hitta tillräckligt många publika byggnader. Där ser jag definitivt en förändring som jag tror kommer att bli ännu mer påtaglig framöver. Träbyggande är på många sätt svensk arkitekturs paradgren. Att det bara blir bättre och bättre och utvecklas i en rasande fart har varit väldigt roligt att se.
Juryn har noterat att det finns ett tillbakablickande mot traditionella metoder men ser samtidigt en utveckling av projekt som utgår från de industrialiserade processerna med sin höga precision. Det här är två spår som har mer med varandra att göra än man skulle kunna tro, och i förlängningen handlar det om hantverk och hur man bearbetar trä för att skapa arkitektur.
Sofie Campanello och Catharina Dahl Palmér driver sedan 2012 Fabel arkitektur i Göteborg. De är arkitekterna bakom fritidshuset Höghult i Karlsborg som var ett av de utvalda projekten som nominerades till Träpriset 2024. Höghult uppmärksammandes för sin arkitektoniska höjd där traditionell byggnadsteknik paras med enkelhet och modernism. Projektet har, utöver Träpriset, även nominerats till Kasper Sahlinpriset och Ung svensk arkitektur.
– I arbetet med Höghult har vi hämtat inspiration från historien och tagit avstamp i traditionella träbyggnadsmetoder. Timmer- och stolpverkskonstruktionen bygger på gamla tekniker som bara fungerar för trä. Nomineringen till Träpriset innebar att vi fick vara i ett sammanhang där flera olika slags byggnader lyftes upp. Här låg vi som en egen liten spelare vid sidan om, säger Sofie Campanello.
Sara Kulturhus
Med sina 20 våningar och banbrytande design är årets vinnare Sara kulturhus inte bara en av världens högsta träbyggnader. Den har även satt en ny standard för träkonstruktion och hållbar arkitektur. Träprisjuryn beskriver det som ett hus att samlas kring och en byggnad som signalerar att Skellefteå vill ligga i framkant inom träbyggande, inte bara i Sverige utan i världen.
– Sara kulturhus har många dimensioner. Det är ett högt hus och på det viset en teknisk innovation och utmaning. Sedan används trä väldigt konsekvent och synligt, vilket gör att man verkligen får en upplevelse av materialet, säger Rahel Belatchew.
Juryn tycker att det har varit intressant att se hur Skellefteå har tagit hjälp av arkitekturen för att visa stadens och Norrlands förflyttning inom den gröna industrin. Sara kulturhus är en symbol som pekar på ett hållbart byggande, vilket har rönt stor uppmärksamhet både i andra delar av Sverige och internationellt.
– Att kommunen är uppdragsgivare är också intressant. Jag ser gärna mer av att våra offentliga beställare faktiskt leder vägen för hållbart byggande och god arkitektur, säger Rahel Belatchew.
Robert Schmitz och Oskar Norelius på White arkitekter är ansvariga arkitekter för Sara kulturhus. De är både stolta och glada över priset. En vinst som de menar bekräftar deras engagemang för att tänja på gränserna för vad som är möjligt att bygga av trä.
– Vi har haft drivkraften att jobba med trä och synliggöra elementen så att man kan läsa byggnaden. Just materialkonsekvensen och vad det gjort för upplevelsen lyfts också fram i juryns motivering till vinsten. Att Träpriset funnits länge och delas ut relativt sällan gör att Sara kulturhus tillhör en exklusiv skara. Projekten blir en referens för svenskt träbyggande och en del av vår arkitekturkanon, säger Oskar Norelius.
White arkitekter har även ritat kontorshuset Nodi i stadsdelen Hovås utanför Göteborg som också var nominerat till Träpriset 2024. Det är en identitetsskapande byggnad med en tydlig silhuett som utmärker sig genom att den blir större och större för varje våning.
Lite mer centralt i Göteborg, på Medicinareberget, ligger en central för fjärrkyla som inte liknar någon annan. Det är Akademiska hus som gjort beställningen, där två av önskemålen var att byggnaden skulle vara unik och koldioxidneutral. Tack vare valet av trä kunde båda önskemålen bockas av. Konstruktionen består av limträbågar som förenas och stabiliseras i toppen av byggnaden med hjälp av en stålring. Mellan bågarna sitter lager av glespanel, vindduk, mineralull, träfiberskivor, plywood samt bärläkt. Fasaden är klädd med träspån av furu som behandlats med roslagsmahogny.
– Nytto- och samhällsfastigheter som blir sunda och hållbara utifrån alla aspekter är någonting som jag ser komma. Att den lilla, men viktiga, bruksbyggnaden hade chans att vinna Träpriset är ett kvitto på att vi har lyckats skapa något unikt inom träarkitektur och träbyggnadsteknik, säger Jürgen Wahlström, ansvarig arkitekt för fjärrkylacentralen på Wahlström & Steijner arkitekter.
Förnyelsen som gjordes med Träpriset 2024 ökade räckvidden och har även mötts av många positiva reaktioner. Alexander Nyberg skulle därför inte bli förvånad om Träpriset i framtiden bygger vidare på ett filmformat.
– Just nu fokuserar vi på att utvärdera resultaten för att kunna ta det bästa beslutet för Träprisets utveckling.
Här kan du se alla avsnitten och livegalan från Träpriset 2024.
Möt arkitekterna Robert Schmitz & Oskar Norelius
Arbetet med Sara kulturhus började för nio år sedan, och det är ett projekt som de ansvariga arkitekterna Robert Schmitz och Oskar Norelius i princip »vuxit upp« med.
Det har krävts en rejäl dos uthållighet för att hålla i och försvara konceptet hela vägen fram till färdigställande. En resa som de beskriver som tuff och rolig och där tanken på att vinna Träpriset hela tiden hägrat i horisonten.
– Vi har fått vara mycket mer involverade i arbetet med Sara kulturhus än i andra projekt eftersom ingen har gjort någonting liknande tidigare. Det gäller även konstruktörerna och de andra konsulterna som varit med på idén och velat genomföra visionen, säger Oskar Norelius.
Robert Schmitz och Oskar Norelius menar att det har varit en fördel att vara två ansvariga arkitekter. Inte minst för att bolla och testa idéer, utan också för att stärka argumentationen. Den stora innovationen i arbetet med Sara kulturhus var att redan från början tänka trä och inkludera materialets egenskaper.
– Vi är bra på att prata och har en evig dialog med varandra. Växelverkan har varit väldigt viktig i en lång process som denna. Arbetet kännetecknas av ett brett och djupt samarbete över alla discipliner. Det har funkat väldigt bra eftersom alla inblandade har varit införstådda med projektets potential och utmaningar, säger Robert Schmitz.
När det kommer till framtiden för träbyggande är de båda optimistiska. De ser en trend där allt fler arkitekter och byggare omfamnar trä för dess estetiska kvaliteter och miljömässiga fördelar. Här är Träpriset en viktig källa till inspiration som tar tempen på utvecklingen och manifesterar materialet.
– Att vinna Träpriset är förstås en stor ära. Tidigare har det varit en relativt begränsad typ av byggnader som fått det. I år såg startfältet annorlunda ut eftersom de nominerade representerade så många olika kategorier, säger Oskar Norelius.