År 2023 går till historien som det varmaste året som uppmätts på jorden. Den globala medeltemperaturen var 1,48 grader varmare än under förindustriell tid.
– Växthusgasnivåerna är rekordhöga. Globala temperaturer är rekordhöga. Havsnivåhöjningen är rekordhög. Havsisen i Antarktis är rekordlåg. Det är en öronbedövande kakofoni av brutna rekord, konstaterade Petteri Taalas, ordförande för FN:s meteorologiska organisation WMO, på en presskonferens i samband med att de släppte en rapport som förutspår att 2024 kommer att bli ännu varmare.
Men vilka konsekvenser kan vi se på den svenska skogen? Hur påverkas den av klimatförändringarna?
Forskarna Mats Hannertz och Per Simonsson har nyligen presenterat en analys av den biologiska mångfalden i rapporten Biologisk mångfald i skogen – Tillstånd, trender och miljöarbete. De båda forskarna har lång erfarenhet av frågan. Per Simonsson är biolog, har doktorerat vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, och arbetat med naturvård i närmare 50 år. Mats Hannertz har arbetat med skoglig forskning sedan slutet av 1980-talet, är jägmästare och har doktorerat i skogsgenetik.
En av deras slutsatser är att även om den biologiska mångfalden på jorden står under press så är tillståndet i de nordiska skogarna långt ifrån så katastrofalt som det ibland kan framstå i debatten:
– Det finns anledning att göra mer för att gynna den biologiska mångfalden, men hotbilden mot enskilda arter är överdriven. Det är viktigt att förstå att det inte är fråga om någon massutrotning i Sverige, säger Per Simonsson.
Naturen är aldrig statisk, påminner han. Alla arter finns inte naturligt i överflöd, och för de flesta arter är det helt naturligt att vara ovanlig. I Sverige finns det ungefär 30 000 skogslevande arter. Av dem som lever i barrskog är det i dag totalt 18 arter som är akut hotade av skogsbruk enligt SLU Artdatabanken som sammanställer den så kallade rödlistan. För att platsa där krävs att arten har en liten population eller att den minskar just nu, i en nära framtid eller har minskat under de senaste 10–20 åren.
Men, listan till trots, kunskapen om tillståndet i naturen är begränsad. Det saknas systematisk, storskalig inventering och historiska underlag. Dessutom upptäcks och tillkommer nya arter.
– Vi vet faktiskt ganska lite om den biologiska mångfalden. Jag tror att tillgången till ny DNA-teknik kommer att göra att fler arter, främst insekter och svampar, kommer att hittas, säger Per Simonsson.
Som ett komplement till att göra inventeringar och räkna arter mäter forskare därför vilka förutsättningar det finns för olika djur och växter att trivas i skogen. Död ved är viktig för många arters fortlevnad, likaså en variation av olika trädslag. Därför är det viktigt att lämna kvar döda träd och blanda trädslag i ett bestånd.
I början av 1990-talet fick Sverige en ny skogsvårdslag där målen för miljö och produktion blev jämställda. Det innebär att det alltså är lika viktigt att skogens miljövärden bevaras och utvecklas som att den ger hög och värdefull virkesproduktion. Per Simonsson och Mats Hannertz skriver i sin rapport att skogsbruket har utvecklats mycket vad gäller naturhänsyn sedan den nya skogsvårdslagen implementerades.
– Vi ser att mängden död ved har ökat, att det blir fler gamla lövträd och mer areal av gammal skog. Det är positivt. Men skogarna har dessutom blivit tätare. Det kan gynna vissa arter, men de som vill ha ljus, till exempel bärris och renlav, trivs inte lika bra, säger Per Simonsson.
Han menar att det varmare klimatet redan har satt sina spår i den svenska skogen. Som född skåning, men boende i Norrland sedan mer än 40 år, har han med egna ögon sett hur fågelarter som steglits, stenknäck och nötväcka blivit vanligare norrut. Jämfört med till exempel lavar och svampar är fåglarna förstås mer rörliga, och tack vare ornitologernas arbete genom decennier finns statistik att tillgå.
– Vi ser att sydliga arter söker sig allt längre norrut och att flyttfåglar anländer tidigare jämfört med för 50, 100 år sedan. Det kan innebära att de insekter som fåglarna är beroende av inte har hunnit vakna och att det blir ont om föda. Vi ser också fler övervintrande arter som kanske inte klarar en plötslig köldknäpp.
Klimatförändringarna har även betydelse för olika trädslag:
– Klimatzonerna bedöms flytta en mil norrut för varje år som går. Det skapar förutsättningar för att plantera ädellövträd allt längre norrut. Ett exempel på ett trädslag som brer ut sig alltmer i Sverige och Norge är sykomorlönnen, även kallad tysklönn, säger Per Simonsson.
Sykomorlönnen fördes in till Sverige under 1700-talet som parkträd, men sprider sig lätt genom självföryngring. Virket liknar skogslönnens, men har ofta mer vågig struktur, och används på kontinenten för finsnickerier och fanerframställning.
– Lönnen sprider sig väldigt lätt, och det kan förstås bli problem. Å andra sidan har man sett att på träden växer det ofta lavar och mossor som annars mest finns på alm. När almsjuka hotar kanske tysklönnen kan få en ny funktion? Naturen är aldrig statisk, funderar Per Simonsson.
Klimatförändringar innebär inte bara varmare temperaturer. Extremväder är en annan konsekvens. 2005 fällde stormen Gudrun cirka 75 miljoner kubikmeter skog över en natt, att jämföras med den genomsnittliga avverkningsvolymen i Sverige som ligger runt 90–100 miljoner kubikmeter per år.
– Rädslan för bränder och nya stormar kan leda till att skogsägare väljer att avverka sina bestånd tidigare, vilket skulle vara negativt för den biologiska mångfalden. Å andra sidan kan samma rädsla leda till att fler skogsägare börjar blanda barrträd och lövträd mer. Det skulle gynna den biologiska mångfalden, säger Per Simonsson som anar att vi kommer att se mindre gran framöver.
Under den torra sommaren 2018 blev det tydligt att den törstiga granen har planterats på marker som egentligen är för torra. Men tall, som hade trivts bättre, betas hårdare av vilt, och därför väljer skogsägare ibland bort den. I spåren av torkan 2018 drabbades dessutom stora bestånd i framför allt södra Sverige av granbarkborren.
För att gynna den biologiska mångfalden tycker Per Simonsson att staten borde ta större ansvar och skydda mer skog och att skogsägarna ska skapa mer varierade skogar:
– I dag är ungefär sex procent av den svenska skogen formellt skyddad, men hälften av dessa områden ligger ovanför den fjällnära gränsen. De frivilliga avsättningar som privata skogsägare gör är lika omfattande som det som staten skyddar, och jag tycker att staten borde kunna göra mer. Som skogsägare kan man göra skogarna mer attraktiva för både mångfalden och människor genom att skapa mer variationsrika skogar med större trädslagsblandning.